Motstånd mot kampsport
Likt så mycket annat här i världen så har allting som någon gång ansetts som kontroversiellt, stått under hård kritik från oroliga och eller konservativa. Vi som inte är alltför gammal minns ju den enorma våg av motstånd som en del hårdrock mötte i både USA och Sverige på 80-talet. Det talades om hur farlig musiken var och att de föranledde brott i form av våldsamhet och sex samt en skenbild av verkligheten.
Motstånd till kampsport
Så är det inte oväntat också med kampsport också. Boxning har till exempel kritiserats för att skapa våldsamhet ända sedan den gamle filosofen Platon härjade. Platon menade att det var omoraliskt, oetiskt och brutalt. Och det är väl inte direkt så att det saknas belägg för att kampsporter då och då har visat sig kunna frammana våldsamheter.
Men det behövs en nyanserad syn även på detta givetvis. Det beror på en hel del faktorer om det ska vara våldsfrämjande. Den allra största är utan tvivel vilken miljö man befinner sig i.
Attityder
Om man som ungdom kommer till en tränare med attityden att anledningen att man lär sig dessa tekniker är ’för att lära sig slåss’, då har man redan där det första problemet. I grunden så har de flesta kampsporter sina grunder i filosofier liknande Buddhismen. Det handlar om en inre andlighet och om att tanklöst och instinktivt kunna försvara sig om man av någon anledning skulle stå under angrepp.
Om det istället är en tränare som har den rätta attityden så finns det andra orsaker till att en elev då skulle kunna tänkas idka opåkallat våld. Detta skulle kunna vara den miljö man vuxit upp i, både hur det ser ut hemma och hur ens bekantskapskrets sett och ser ut. Är man en person som fått gå den hårda vägen och så att säga ’växa upp på gatan’, där det ofta förekommer mer våld, så har du här en faktor som verkligen spelar in. Att skylla på sporten som sådan, det är onyanserat då det finns så många yttre faktorer.
